Ingvar

Ingvar vittfare

 

Namnet Ingvar har dykt upp på flera av de runstenar som jag fotat genom åren. Dock har jag haft ganska dålig koll på vem han var och varför han nämns på flera stenar.

 

Det var i och med mötet med Gripsholmsstenen som mitt intresse för denna person väcktes på riktigt. Efter lite efterforskningar kunde jag konstatera att det är en mycket spännande historia bakom detta namn.

 

Ingvars och hans resa finns omnämnd på minst 26 runstenar. De allra flesta finns i Södermanland, vilket skulle visa att de flesta av de män som följde med på resan kom därifrån.

 

"Tola lät resa denna sten efter sin son Harald, Ingvars broder.

 

De foto manligen

fjärran efter guld

och österut

gåvo örnen föda.

De dogo söderut

Särkland" (Gripsholmsstenen)

 

Från denna inskrift kan vi förstå att man var på jakt efter att få guld, om det sedan var genom röveri eller genom handel framgår ju inte, men vi kan nog anta att det knappast handlade om en handelsresa i första hand.

 

Stofen gåvo örnen föda innebär att man dräpte sina fiender. Så att det gick våldsamt till står helt klart. Det var ca 30 skepp som lämnade Sverige för att sega österut. Man har i forskningen kommit fram till att detta skulle ha skett omkring 1030 och de sista skeppen kom hem 1042. Man räknar med att ledaren, Ingvar dog 1041 endast 25 år gamal. Den stora mängden runstenar som omtalar denna resa visar att detta vara något som berörde många människor.

 

Frågan om vem Ingvar var är inte helt lätt att komma fram till. Det man kan anta med stor säkerhet är att han var av stormanssläkt. Det skulle annars ha varit svårt för honom att samla ett så stort antal skepp och män. Anund Jacob var kung i Uppsala och det som man kan kalla Sverige, även om hans rika var betydligt mindre än dagens Sverige. Man kan nog uttgå från att kungen på ett eller annat sätt varit involverad i denna flotta. Att som kung vara oveteande om att någon samlade en av de största flottan i rikets historia verkar högst osannolikt. Orsaken till hela detta företag är inte belagt men man har i Isländska sagor funnit att det kan handla om en maktstrid.

 

Ingvar gav sig iväg över Östersjön med sina 30 skepp, det var mellan 10 och 15 roddare i varje båt, här skiljer sig olika foskare åt och man kan öven tänka sig en större modell av båt som användes i östersjön och då skulle antalet bli lite fler. Alltså ett följe på 300 - 500 personer beroende på vilken båttyp sm användes. När de väl tagit sig över verkar det som om han valde att ta sig via floden Dnejpr till Svarta Havet. Enligt den Isländska sagan stannade tre år hos Jaroslav och hand drottnning och deltog även i striderna mot nomadfolket petjenegerna som vid tillfället belägrade Kiev. Här har det kommit fram en frågeställning om Ingvars flotta var en såkallad ledunge (krigståg) som Anund satt samman för att hjälpa Jaroslav. Om fortsättningen på Ingvars resa var planerad sedan tidigare eller om den växte fram under tiden han var i Jaroslavs rike är inte heller det klarlagt. De olika källorna är dock likartade i sin beskrivning om hur vikingar var delaktiga i flera strider mellan olika härskare i ryssland vid den här tiden.

 

Under de tre år som Ingvar befann sig i Kiev hade han stora möjligheter att träffa köpmän och hemvändande vikingar från Konstantinopel och Särkland. Enligt sagan resta han omkring en hel del för att undersöka olika möjligheter.

 

När han kom till Svarta Havet stannande över vinterna i ett område som styrdes av en drottning kallad för Silkesiv eller Mariam. Detta skulle ha varit i dagens Georgien. Då man i dåtidens Georigen hade hade en väl utvecklad tradition att dokumentera händelser så kan man via dessa se att Ingvar och hans flotta troligen kommer via en flod som heter Rioni.

 

fortsättning följer:

 

I Sverige räknar men med attt det finns mellan 25 stycken runstenar som rests med anledning av Ingvars resa österut. Gripsholmsstenen är den mest välbekanta av dessa. En annan finns i Norrköping, Bjällbrunna, Ög 155.